undersoffan

Min granne dejtar tydligen en kille som hon tycker om. Hon trivs med relationen och det gör han också. Men tydligen så trivs han med den precis som den är och vill inte att det ska bli något mer. Hon vill att möjligheten ska finnas i alla fall. Hon är ledsen för att han inte verkar vilja mer fasten att hon vill. Hon tycker i alla fall inte att han utnyttjar henne för sexet för när de träffas så ligger de ofta och bara myser, vilket hon tycker är skönt. Men samtidigt hade det varit enklare att dissa honom om det var så säger hon.

Hon berättar också att hon har varit singel hela hennes liv och att hon är trött på de. Hon vill ha en pojkvän. Det är inte så att hon vantrivs med att vara singel när hon umgås med sina tjejkompisar eller så men hon skulle vilja ha en pojkvän.

Detta har hon nu berättat ett antal gånger under den senaste trekvarten då det har tillströmmat fler personer hela tiden som behöver uppdateras och som ska komma med olika åsikter om saken. Hon har även gråttit en skvätt då och då.

Måste hon stå i korridoren precis utanför min dörr tillsammans med hela tjejligan som kacklar i munnen på varandra med lösningar på problemet så att jag hör varje ord, även om jag inte vill, kl 1 på natten när jag vill sova.

jag kan även tilläga att jag har öronproppar på mig och hör fortfarande vad de säger. Så lyhört är det.